CSN – här är allt du behöver veta!

Sverige har vi den fantastiska förmånen att få både gratis utbildning, studiebidrag, och rätt att ta lån väldigt billigt.

Organisationen som håller i studiebidrag och studielån heter CSN – Centrala studiestödsnämnden – och är en statlig myndighet. Det är CSN som har hand om att betala ut bidrag och lån, och senare begära in återbetalningar.

Studiebidrag och studielån kallas studiemedel.

CSN-bidrag och CSN-lån

Som sagt har CSN hand om lån och bidrag – men vad är skillnaden på dessa två?

CSN-bidrag är pengar som du får när du studerar utan att du behöver betala tillbaka. Det är alltså en slags gåva från staten som ska hjälpa dig och din ekonomi under tiden som du inte jobbar, eller jobbar mindre än vanligt.

CSN-lånet, å andra sidan, är pengar som du får låna med kravet att du betalar tillbaka senare.

Bidraget är det självklart att man ska ta om man är berättigad, för där finns det inga nackdelar – det är ju bara gratis pengar!

Lånet däremot kan det vara bra att fundera över om man vill ta. Även om det är trevligt att få mer pengar här och nu är det ju fortfarande du som betalar i slutänden.

Många som läser studiemedelsberättigade kurser eller program (mer om det senare) tar både bidrag och lån. För att ha rätt till CSN måste du plugga minst halvfart (50%).

Fribelopp – så mycket får du tjäna

Det finns regler för hur mycket pengar du får tjäna själv samtidigt som du får CSN. Fribeloppet, alltså hur mycket du får tjäna, beror på hur många veckor du studerar med studiemedel, och om du läser på deltid eller heltid.

Fribeloppet gäller för varje kalenderhalvår (januari–juni/juli–december). I varje kalenderhalvår ryms en skoltermin.

En hösttermin är oftast 17 veckor lång, och en vårtermin är oftast 23 veckor lång. Om du till exempel läser en vanlig heltidsutbildning betyder det att du just nu får tjäna 107 602 kronor per hösttermin, och 79 521 kronor per vårtermin, vilket blir 187 123 kronor per år. För aktuella siffror, klicka här.

Att fribeloppet är lite större på höstterminen är bra, då det halvåret innefattar sommarmånaderna juli–augusti då många sommarjobbar. Dessutom räknas pengarna du tjänat i juni in höstterminens fribelopp så länge du får betalt i juli.

Vill man höja sitt fribelopp kan man ta ut studiemedel för färre veckor.

‍

Hur mycket får man i CSN?

Hur mycket pengar man får i bidrag och lån förändras titt som tätt, men år 2022 då detta skrivs ligger bidraget på 3 360 kronor och maxbeloppet du får låna på 7 728 kronor per fyra veckor.

Sammanlagt får du alltså ut 11 088 kronor från CSN om du tar ut både bidrag och fullt lån.

På CSNs hemsida kan du se alla aktuella siffror.

Hur länge får man ta CSN?

Det finns en gräns för hur länge du får ta hjälp av CSN när du pluggar.

Behöver du gå om grundskolan får du ta CSN i 40, 80 eller 100 veckor, beroende på hur mycket du läst innan.

Läser du på gymnasienivå får du ta CSN i 80 eller 120 veckor, också beroende på hur mycket du läst innan.

På högskola och andra utbildningar på högre nivå än gymnasiet får du ta CSN i totalt 240 veckor.

‍Du får ta CSN fram till och med det år du fyller 60.

‍

Tre saker som kan vara bra att tänka på:

• ‍Ett år är ungefär 40 veckor, och en termin (som är ett halvår) är i snitt 20 veckor (även om det som vi konstaterat skiftar mellan hösttermin och vårtermin). Det betyder att du till exempel får ta CSN på högskolenivå i totalt 6 år (240 veckor är lika länge som 6 år).‍

• CSN räknar tiden som du får pengar likadant oavsett hur mycket du pluggar. Om du till exempel pluggar på halvfart i ett år räknas det fortfarande som att du tagit CSN i ett år, även fast du bara pluggat 50%.‍

• Du måste plugga för att få ditt CSN. Om du skolkar och/eller inte får tillräckliga betyg kan du bli skyldig att betala tillbaka ditt CSN.

‍‍

Vilka utbildningar kan man gå och få CSN?

Det finns många utbildningar som du kan läsa och därigenom få pengar av CSN. Utbildningarna kan delas upp i ett par kategorier.

Alla skolformer förutom gymnasieskola för ungdomar är berättigade till samma typ av bidrag och lån från CSN.

‍

Här är alla typer av skolor som erbjuder CSN:

‍

Gymnasieskola

Till gymnasieskolor räknas de skolor som bedriver undervisning för ungdomar, oftast mellan 15–18 år gamla (alltså direkt efter avslutad grundskola). Vissa gymnasieskolor erbjuder även grundläggande och gymnasial vuxenutbildning för dig som är äldre.

Ungdomar som går gymnasiet får något som kallas studiehjälp automatiskt utan att behöva ansöka om det. Det får man från och med kvartalet (en fjärdedel av ett år) efter att man fyllt 16 år, fram till det första halvåret det året man fyller 20 år. Studiehjälpen ligger just nu på 1 250 kronor.

Efter att du fyllt 20 måste du själv ansöka om studiebidrag om du går en gymnasial utbildning. Då börjar också tiden som du tar CSN räknas, så som det beskrivs tidigare i artikeln.

‍

Folkhögskola

Folkhögskolan kan man säga är som ett mellanting mellan gymnasieskola och högskola. På folkhögskolan kan man läsa upp sina betyg på grund- och gymnasial nivå, men också läsa kurser på eftergymnasial nivå.

På folkhögskola kan man läsa allmän kurs, vilket innebär att man läser in och/eller höjer sina betyg i kärnämnena (till exempel svenska, matte och engelska) och samtidigt fördjupar dig i något annat ämne som folkhögskolan erbjuder. Allmän kurs erbjuder nämligen olika inriktningar.

Vill du läsa på eftergymnasial nivå på folkhögskola gäller samma förkunskapskrav som på högskolan, men du får inga akademiska högskolepoäng (så som du får på högskolan).

‍Här kan du se alla utbildningar på folkhögskola.

‍

Komvux

På Komvux kan du läsa in gymnasiekurser eller höja dina gymnasiebetyg. Det liknar folkhögskolans allmänna kurs mycket, men skillnaden är att på Komvux kan du komplettera din gymnasieutbildning med ämnen som du saknar helt och som inte är kärnämnen.

‍Här kan du se alla komvuxutbildningar.

‍

Yrkeshögskola

På yrkeshögskola kan du läsa på eftergymnasial nivå. Du behöver med andra ord ha gjort klart gymnasiet för att gå på yrkeshögskola.

Skillnaden mellan yrkeshögskolor och andra högskolor/universitet är att yrkeshögskolans program är väldigt inriktade på arbete. Utbildningar på yrkeshögskolan varvas ofta med mycket praktik (alltså att man får pröva på jobbet ”på riktigt”), och fokus ligger på att förbereda dig inför ett arbetsliv inom en viss bransch.

‍Här kan du se alla yrkeshögskoleutbildningar.

Högskola/universitet

Högskolor och universitet erbjuder endast utbildningar på eftergymnasial nivå, och till skillnad från yrkeshögskolan är utbildningarna ofta inte så inriktade på jobb och praktik utan mer på den ”akademiska” sidan av utbildning.

På högskolor och universitet kan du läsa längre program och även läsa vidare på mer avancerad nivå för att få en magisterexamen, masterexamen eller någon annan högre examen.

Skillnaden på högskolor och universitet är att universitet ofta erbjuder ett bredare utbud av ämnen och har tillstånd att ge ut doktorsexamen. Högskolor kan också få tillstånd att ge ut doktorsexamen, men då inom begränsade områden.

‍På antagning.se kan du se och söka utbildningar på Sveriges högskolor och universitet.

Andra eftergymnasiala utbildningar

Det finns även andra eftergymnasiala utbildningar som inte passar in i någon av de andra kategorierna.

Det kan till exempel vara pilotutbildningar, utbildningar inom en viss religion eller ett visst samfund, polisprogrammet, naprapatutbildning, med mera.

Det finns också konstnärliga utbildningar inom exempelvis dans och musik utanför de traditionella skolorna.

‍

Som du kanske märker finns det väldigt många olika typer av utbildningar och skolor i Sverige. Det kan kännas överväldigande att sätta sig in i vad skillnaderna är och vilken skola och utbildning som passar bäst för dig.

Som deltagare hos oss på Curonova får du professionell hjälp att hitta lämpliga utbildningar baserat på dina förkunskaper, behov och önskemål.

‍

‍Kontakta oss om du känner att du behöver hjälp att navigera bland utbildningarna!

Hur betalar jag tillbaka?

Om du tar lån av CSN är du skyldig att betala tillbaka pengarna när du slutat studera. Du börjar betala tillbaka vid årsskiftet, tidigast 6 månader efter att du slutade ta emot studiestöd. Om du till exempel slutar studera i juni börjar du alltså betala tillbaka i januari året därpå.

Om du tagit lån tidigare och redan börjat betala, men sedan börjat plugga igen, börjar du betala tillbaka återigen så fort du slutat plugga.

Du kan välja att betala tillbaka varje månad, var tredje månad eller varje år. Hur mycket du betalar tillbaka varje gång beror på hur mycket du lånat och hur snabbt du vill betala tillbaka. Det beror också på när du tagit lånet.

‍

Ränta på CSN – hur funkar det?

Som med många lån har CSN-lån en ränta. En ränta kan man säga är hur mycket det kostar att låna pengar.

Att låna från CSN är väldigt, väldigt billigt. Med andra ord brukar räntan på CSN-lån vara väldigt låg.

Faktum är att idag, år 2022, är CSN-lån gratis. Men så brukar det inte vara, och det kommer antagligen inte vara så i framtiden. Förra året, till exempel, låg räntan på 0,05%, och år 2013 låg den på 1,30%.

Vi tar 1,3% som exempel. När räntan ligger på 1,3% betyder det att summan som du är skyldig CSN växer med 1,3% på ett år.

Om du var skyldig CSN exakt 100 000 kronor när du gick in i 2013, skulle du när året var över vara skyldig dem 101 300 (100 000 + 1,3% av 100 000, vilket är 1 300 kronor). Med andra ord kostade det 1 300 kronor att år 2013 att vara skyldig CSN 100 000 kronor.

Studiestartsstöd för dig som är arbetslös

Är du arbetslös, mellan 25 och 60 år gammal och inskriven hos Arbetsförmedlingen kan du ha rätt till studiestartsstöd. Det är ett extra bidrag för dig som står utan arbete och vill läsa på grunskole- eller gymnasienivå.

Studiestartsstödet är ett bidrag och inte ett lån. Du behöver alltså inte betala tillbaka det du får i studiestartsstöd.

Studiestartsstöd kan du få under 50 veckors tid.

Här är en video som förklarar studiestartsstödet:

Omställningsstudiestöd – en ny typ av studiestöd

Från och med januari 2023 kommer CSN börja ge ut vad som kallas för omställningsstudiestöd. Det är ett stöd för vuxna mitt i livet som vill studera för att bredda sin kompetens.

Omställningsstudiestödet består dels av ett bidrag på upp till 80% av din lön, dels av ett lån som du kan använda för att öka summan ytterligare.

Du ska vara mellan 27 och 62 år för att kunna få omställningsstudiestöd. Beroende på vilken fart du pluggar kan du få omställningsstudiestöd i 44 veckor och uppåt.

Läs mer om omställningsstudiestöd här.

Förvirrande? Lugn, vi hjälper dig!

Vi vet att det finns mycket att lära sig och förstå, både på arbetsmarknaden och med studier.

Curonova finns här för att hjälpa och stötta dig genom hela processen, oavsett om du vill hitta ett jobb eller en utbildning. Med vårt program Rusta och Matcha får du en personlig Matchare, vårt namn för jobb- och studiecoach, som hjälper dig att uppnå dina mål och hitta rätt.

Du kan läsa mer om Rusta och Matcha här.